carolinaochhundarna.blogg.se

Dagen började med ett alarm som ringde kl 07.00, vilket förmodligen är den tidigaste uppgången för mig den här sommaren. Dock gjorde det mig överraskande nog inte ett dugg då jag bara hade glada fjärilar i magen! Jag och tjejerna gick upp och gjorde frukost och jag fick veta att det hade spöregnat för första gången på flera veckor under natten, vilken jag hade varit helt omedveten då jag sov som en stock under alla de sju timmars sömn jag fick.

 

Vi hade dagen innan bestämt att jag skulle följa med Oscar till det nya boendet som vi ska flytta till om två veckor. Vi fick skjuts av Anna som är en av de två som är tillåtna att köra bilen då de har försäkringspapper klara. Jag och även Caroline kommer att få våra papper fixade så att även vi kan köra på dessa dåliga, guppiga vägar under dessa veckor.

 

Väl framme vid huset går vi och fixar medicin till de tre av tio hundarna som skulle ha det. Det fanns ett fall av kennelhosta och två fall av Leishmaniasis, som överförs av myggor. Den orsakar sår och även infektioner som kan ta död på hundarna om de inte får medicin. Dock existerar ingen smittrisk till varken hundar eller människor. Hundarna med denna sjukdom är inte tillåtna att bortadopteras till Sverige men däremot England då dess veterinärer är mer påläst om denna sjukdom än vad vi svenskar är.

 

Efter medicinering och matning, som kräver mycket repetition tills man vet vad alla ska ha utantill, var det dags för promenad! Vi började med en kennel med fyra hundar, varav alla hoppade på en när man gick in i buren! De är så tacksamma och glada för lite uppmärksamhet och kärlek så att man blir helt blödig! Selarna och halsbanden sattes på och iväg gick vi! Och vilken promenad sen! Det var helt underbart att gå i bergen med utsikt över husen och gårdarna nedanför med glada hundar runtomkring sig! Solen var mycket behaglig ca 20 min in i promenaden för att sedan bli väldigt, väldigt varm. Vi var två svettiga volontärer efter första promenaden! När man hade lämnat av fyra hundar var det dags för fyra till och jag fick välja att ta med två brorsor på fem månader. Jag kan inte ens beskriva hur ljuvliga dessa liv är! En av dem, Sammy, blev jag kär i direkt då jag märker hur han hela tiden under promenaden söker kontakt med en och trippar runt med sin underbara valpkropp! Vid andra passet ikväll ska jag försöka ta med kameran och fota dessa vovvar lite.

 

Till lunch blev det en improviserad linssoppa för oss tre nya volontärer. Jag behöver kanske inte ens beskriva hur äckligt det var? Sedan blev det sol och läsning för mig ett tag, blandat med gos med hundarna. Klockan sju är det dags för vårt kvällspass igen, som kommer se ut ungefär som det första!